En Blogg om att leva med Lupus & arbeta med hundar!

Timing vid träning!

Har startat upp en grupp i BSL, det är den internationella prövningsformen IPO men det gäller bara den gren som innehåller spår och lydnad.

Det är ett glatt trevligt gäng på olika nivåer inom hunderiet, och ska sanningen fram så är det nog mer givande för kursdeltagarna om alla ligger på olika nivåer och även för mig som kursledare, man får ligga på en högre beredskapsnivå då det gäller frågor och förklaringar då.

Detta tillfälle då ville jag förmedla hur man får hunden att göra rätt beteende vid inlärningen. När jag vill att hunden ska sitta vid sidan och titta upp på mig, visa kontakt, alltså skapar ordförståelse för fot. Dessa hundar har förstått men är inte korrekta i sina beteenden.

Vid genomgången visade det sig att de flesta har inte tänkt på att de faktiskt belönat hunden trots att de inte varit ett korrekt beteende. Vanligt är att man jobbat en stund och hunden sitter långt bak, hunden går ned sig i intensitet och man vill att den ska bli intresserad av belöningen för att höja sig, då ger man den belöningen iallafall. Vilket hunden oftast lär sig på en gång, att det var lönsamt att gå ned sig och sitta fel.

Bryt hellre genom att flytta runt dig så att det blir förnyad situation och belöna på rätt plats. Dolda hjälper som vi inte tänker på är också ett fel vi gör, ofta för att hunden ska sitta rakt så flyttar vi den med handen, vilket resulterar i att hunden inte flyttar sig själv utan väntar på den ledande hand eller axelrörelsen som den är van vid.

När det gäller att få hunden att visa kontakt så är det viktigt att vi belönar när den tittar, inte när den har tittat, så fort vi timar in rätt sekund på att belöna i rätt ögonblick, så kommer hunden inom loppet av några minuter fatta att den ska titta på dig. Sedan är det bara att öka svårighetsgraden med att hunden ska bibehålla kontakten under en längre period och även med störning.

Kan hunden inte sitta med kontakt under en längre stund, typ ett par minuter så är den egentligen inte mogen att gå fot med kontakt.

De flesta har inte tålamod att vänta ut rätt beteende hos hunden utan ingriper och gör övningen enklare. Så om du vill att hunden exempelvis ska ta upp apporten, som ligger framför dig. Då hunden krafsar på den, skäller, lägger sig ned o s v. Bli inte sur, besviken, frustrerad då är vi ofta snabba med att hjälpa den, genom att ta upp den för att ge hunden den och den tar den i munnen och vi belönar, ja vad belönar vi?

I min värld så är det så att när hunden är kreativ och uppvisar många beteenden för att den inte riktigt förstår, så förbud inte beteendena utan bara lugnt fråga den om den vill ha belöningen, hunden brukar då öka sin kreativitet igen och till slut göra rätt.

Och kan vi då belöna det i rätt ögonblick så kommer hunden att greppa vad det är vi söker. Men har vi inget tålamod utan hellre går vi in för tidigt och hjälper hunden i det mest vi försöker lära den, det gör att hunden alltid vet att den kan vara lat, för vi täcker upp åt den!

Samma gäller för hundar med lågt temperament, hunden går släpigt och inaktivt vid sida, vi "gör oss roligare" för att hunden ska ta kontakt och hänga med, så varje gång hunden hänger med huvudet så jollrar vi och klappar händerna. Vad lär vi hunden då jo, vad duktig du är som hänger med huvudet. Återigen vad är det vi belönar och när vi gör det är A och O

Så tålamod ökar inlärnings hastigheten vilket man inte alltid kan tro! Om man hela tiden tänker på att aldrig belöna bakåt, utan bara belöna framsteg i hundens arbete så går det snabbt att få hunden att ändra till rätt beteenden. D v s belöna hunden aldrig för en sämre prestation än det den fick belöning för senast, då blir hunden lat och anstränger sig mindre!

Lite funderingar som dök upp under kvällen igår!

Stay Safe!

Rose


Tävling Lydnadskass 1 med Omen

005Idag var det dags för tävling med Omen, det är vår andra tävling tillsammans!

Vi började med att komma för tidigt till tävlingsplatsen, sommartiden hade ju börjat! :D

Mitt upplägg såg ut som följer, rastade honom så att han fick titta och lukta av av sig på området och alla "nya" raser som fanns. Det visade sig vara 32st tävlande i klass 1, vi fick nummer 12 i vår grupp. Med en löptik hemma som är i höglöp, så var Omen lite lätt ofokuserad.

Först var det platsliggning, vi fick gå på kö in till våra platser när vi gick ut så fick jag ingen kontakt med Omen, trots fot kommandot, han spårade hela vägen fram till vår plats. Med domaren stående vid sidan kunde jag inte säga åt honom på skarpen att inte spåra!

Han började med att ligga snyggt med hakan i backen, men började straxt att sniffa åt vänster hela vägen runt till svansen, dock utan att lyfta på sig. När han sedan var klar la han hakan i backen och tittade på mig, för att sedan sniffa vidare åt höger hela vägen till svansen, igen utan att lyfta på sig. Bara det är ju topp poäng, vi fick betyg 8, med nosar och ligger oroligt!

Eftersom jag inte fick loss honom från spårande så tänkte jag att jag värmer honom ordentligt i linförighet innan vi går in på banan nästa gång. Med risk för att han eyear mig som han gjorde på förra tävlingen.

Vi värmde och han gick fint med kontakt och snabba sättanden i halterna. Med Omen helt i min hand gjorde vi vår entré in på banan. Han gick fint men började låsa sig i mitt ansikte då får han en aning framskjutande possition. När han inte får belöning anstränger han sig ännu mer med kontakt och fastnar i ett eye beteénde mot mitt ansikte. Vi fick betyget 7,5 med kommentaren tränger ngt och har en framskjuten possition. Men denna gång hade han snabba sättande iallafall, för de glömde han förra gången!

Besviken över att han inte fått sin belöning ännu, var han överlycklig när läggande under gång kom, äntligen kommer godis tänkte han väl och smackade i backen när jag kommenderade -"Ligg! Tyvärr hoppade han upp för hårt till sitt så han blev sittande ngt snett! Betyg 9,5, sitter snett!

Återigen besviken av att han inte fått sin belöning, så la han all sin förhoppning till nästa moment Inkallningen. Lämnade honom sitt och kallade in, han kom som ett skott men hoppade in fot ngt snett i sin iver om att kanske få sin belöning nu. Betyg 9,5, sitter ngt snett

Nu till ställande, han gick direkt in på en super kontakt på fot, så focuserad att han inte hörde mitt stanna kommando, blixtsnabbt sa jag stanna igen med ett hårdare tonfall som dubbelkommando. Men domaren bedömde att Omen han ta ett steg utan att ha åtlytt första kommandot, vilket gav betyget 0.

Apporteringen då får man apportbocken av tävlingsledaren, då jag fått den håller jag den synligt med höger hand mot min axel. När jag blir kommenderad säger jag apport redan när jag för den från axeln ner mot hunden. På så sätt har apporten "fart" när den kommer mot hund, allt för att minska konflikt i detta ögonblick och få ett aktivt gripande. Jag har tränat honom att eye mig medan han håller. Betyg 9,5 ngt slarvigt avslut.

Hopp över hinder, ingen konst men lydnadsklasshindret är typ bara 70cm brett men denna gång var det inga problem för Omen att fatta att han skulle över denna bagatell. Fortfarande upprörd över att han inte fått belöningen hoppade han in till ett slarvigt fot, återigen betyg 9,5, sitter snett!

Helheten blev betyg 8!

Tyvärr så skötte sig Omen galant och jag vet ännu mer vad vi måste träna. Men denna gång missade vi högkoefficient momenten så det räckte inte till ett första pris!

Nu vidar mot nästa tävling!

Stay Safe alla!

Rose

 

 


Det går ju bra det här med att blogga!

Det går ju bra det här med att blogga! Haha


Sommaren är här!

Hej!

Tyvärr har jag inte hunnit förbarma mig över denna sida då kurserna tar all kraft. Men nu är det sommarlov och träna mina egna på heltid!!!   Vi nöter vidare med Xeon, tyvärr hade han ett bakslag igen, där han inte tålde att föraren till platsliggnings hunden tittade på honom. Så jag vågar inte starta honom igen...!

Men tränar givetvis honom för prov ändå. Roar mig med Omen under tiden, han är en joystick hund och funkar utmärkt på godis. Dock verkar han vara lite lat, får kolla upp varför. Ha det bra till vi ses!

1012299_666064603407842_461935687_n


Stormvindar med vårsmak!

Idag trotsde vi vindarna mot att ge oss ut en långtur  på isen, tanken var att det säkert är mindre folk när det stormar ute. Och så var det vi var nästan ensamma ute!

Grabbarna två bent som fyrbenta tog skidorna och lekte "Iditarod" för en stund! Ganska skönt men bitande kallt, hundarna däremot älskar det!

Kram Rose

225403_610604462287190_1333117926_n


Årsmöten!!

Nu i dessa tider så är det ett gäng årsmöten som går av stapeln. Och en massa ledamöter som bereds plats på alla styrelseposter, föreningslivet är en ideéll verksamhet.

En verksamhet som tyvärr blir mer och mer kommersiell, folk har inte tid att jobba gratis för andra ska få pyssla med sin hobby.  Vill bara sända en tanke till alla de som sliter därute, utan er ingen förening!!

 

Kram Rose


Nu prövar vi att blogga den här vägen!!

Hej!

Vi har nu flyttat in till en ny hemsida. Det ska bli en tid med prövningar till dess att vi lärt oss.

Jag har fått lite förfrågningar om att jag ska börja blogga, har redan en blogg som handlar mycket om mig , min sjukdom och mitt arbete. Men för att bara skriva om våra hundar har vi inget, så nu prövr vi denna funktion!

Kram Alla!

Rose


Sommaren en annan plåga!!!

 

Hej! Nu är sommaren snart här, strots att det är varmare så känns det inte bättre i kroppen.Nu ska man akta sig för solen också, annar blir det stora sår i huden och ett skov, om inte så blir det stora svarta fläckar i ansiktet pga medicinerna och folk tror att man är skitig! Utmanade SLEn ordentligt genom att börja träna på gym tre gånger i veckan, det gick sådär då det slutade med att jag gäspar ihjäl mig eller nästan svimmar och måste lägga mig på golvet.
 Med smärtor i lungorna och i hjärtat samt att det gör vansinnigt ont när jag sväljer maten speciellt hård mat, så har läkarna beslutat att ta in mig på sjukhus för en stor genomgång. Lupusen har slagit sig på lungsäck, hjärtsäck och magmunsmuskeln vilket gör att jag givietvis får konsekvenser av det! Men men det bli säker snart bättre!
 
Gick ute på fälten en dag och hundarna sprang som galningar, svårt att fånga deras livsglädje med Iphonen, mitt hjärta Ricco visar ingenting av sina problem med armbågen och sin törst.
Han och Xeon "The Cat" leker outtröttligt utan att slåss. Vi har provat att söka vidare på Riccos törst men inte lyckats, nu har vi hittat hormonrubbning i regleringen an njurarna!!!???
Och hoppas att detta är rätt väg till ett mer normalt drickande av vatten!
 
Efter en dos höjning av dropparna så blev resultatet att han lämnade vatten kvar av sin normala vattenportion, jag blev så glad att jag grät mitt hjäta har plågats av att jag inte kunnat hjälpa honom. Men nu ser det ut som om vi fått en öppning, bildbeviset nedan är vatten som fortfarande fanns kvar efter en timme i hans hundgård!!! Hoppas vid gud att det löser sig, annars vet jag inte om jag orkar låta han leva med detta!?
 


Aggressivitet hos valpar och unghundar....

Mår ganska bra just nu är speedad på den höga cortisondosen och sover i snitt 4 timmar om dygnet, det funkar i tre dygn sedan stänger kroppen av och jag får en natts sömn för att vakna pigg igen. Våren är här och med det vaknar hundägarna igen, jag arbetade nyligen med en klient som hade fått en valp.
 
Valpen var 6 veckor gammal när han tog hem honom och han hade farhågor om att hans nya familjemedlems bitande inte var normalt. Detta har fått mig att fundera lite på aggression hos valpar och unghundar!
Det är svårt att föreställa sig en 8 veckors valp ha "aggression problem", men tyvärr har några det. Det är de valparna och klienter jag oroar mig mest för.
Utan en tydlig och kraftig förändring i förhållandet till dessa valpar, som är hårdkodade för aggression och problem, kan det leda till omplacering, eller att bita någon mot avlivning.

Jag är säker på att jag kommer att få några bakslag för offentligt erkänna att små valpar kan ha "aggression" eftersom de flesta människor tror att "valpar är valpar och om du bara belönar dem rätt" så kommer du aldrig behöva att oroa dig för angrepp.

Men hur mycket jag än vill önska att denna filosofi är sann, så är det inte sanningen. Och det är inte rättvist mot ägarna att få hand om dessa valpar. Några valpar har en onormal mängd av aggression, ilska och en tendens till "bita" inte "nypa", men själva verket hugger på allvar!
Jag oroar mig och jag känner mig berörd för både valparna och deras förtvivlade och sorgsna ägare, som gör allt de kan för att stävja beteendet.

Det första man måste inse, är att dessa valpar inte är normala och att det finns massor av dem där ute! Även 8 veckors valpar som ger de hårdaste bett som möjligt på ägarna när de är arga eller vaktar ett objekt.
Valpar utforskar sin omgivning med sina tänder och de flesta valpar går igenom vanliga tugg stadier. Ett sätt att tugga är när valpar leker med varandra. Vissa valpar kan även oavsiktligt nafsa och bita deras ägares så att huden går sönder, nafsa och bita är oftast normalt och helt enkelt ett problem med impulskontroll att lära sig att anpassa munnens hårdhet!

I de flesta fall är nafsa en faktor i grov lek eller försöker den engagera sina ägare i en utmaning eftersom de är avbrutna  eller uttråkade. Nafsande  kan också uppstå som en produkt av jaktbeteende, vilket innebär saker som rör sig snabbt förbi dem (katten,  byxben) ådrar sig ett bett.
Många valpar från linjer av tjänstehundsinriktning, är kända för att hoppa upp och bita sina ägare i låret när de ser sina ägare springer eller går förbi och från denna typ av vallhund kan detta beteende vara helt normalt! Genetik är en kraftfull faktor!

Valparna jag arbetar med biter av flera skäl. Det första var att de är fruktansvärt aggressiva runt mat, över föremål och vid hantering. Valparna har även oprovocerat hoppat och bitit mot ansikten på stilla sittande barn! De biter med samma kraft och intensitet som en vuxen hund och det har alltid resulterat i kraftiga bitskador för ägarna, det är inte en normal aggression!

Dessa valpar använde ingen impulskontroll, och går från 0-100 på någon sekund. Dessa hundar gillar inte att bli fysiskt manipulerade eller klappade på, om det inte är på deras villkor, och om reglerna bryts så resulterar det med ett öppna bitskador. Dessa bett är inga misstag utan avsiktligt bitande med vansinnesutbrott som följd för att få sin vilja igenom.

De flesta valpar lära sig eller föds med någon form av impulskontroll, lära sig att kontrollera sig själva och sina önskningar i viss liten utsträckning. Vanligen är tiken med och ger valparna en fin språkinlärning där valparna lär sig att avbryta och hantera sina impulser. Eftersom hon inte vill bli biten, så är inlärningen av att vara känslig för den andra individen ett måste. Hon passar också valparna från att hacka på varandra på ett överdrivet sätt. Hon sätter då stopp med en auktoritetsmarkering. Tiken lär valparna att underordna sig om förhållandena är normala!

En del av dessa typer av problem är att jag tror att de blir skilda från tiken för tidigt så valparna inte får språkinlärningen befäst, med det så vet valparna inte heller hur de ska respektera andra och underordna sig. Vi har fått fram antagonister med laddade vapen i munnen!

Det andra problemet tror jag är genetik. Jag vet att miljö är en stor del av resultaten på beteenden och att dåliga erfarenheter kan leda till dåligt beteende senare i livet. Men har jag sett hundar som nästan svultit ihjäl, som aldrig skulle tänka på att vakta runt maten. Jag har sett hundar som har blivit slagna och misshandlade som aldrig skulle tänka på att bita en människa.
Precis som inte alla misshandlade barn växer upp och bli sociopater och inte alla sociopater utsattes för övergrepp.
 
På frågan om var tiken var när dessa ägare hämtar sina hundar, svarar de inte ovanligt att… -" Hon måste vara inlåst i ett annat rum eftersom hon inte gillade folk"
Detta är inte alltid sant att aggressiva raser får aggressiva valpar, precis som inte alla valpar till ledarhundar som har fötts upp för att vara sociala är sociala, men oddsen är större att sociala hundar får sociala valpar och aggressiva hundar får aggressiva valpar! Aggressiva hundar ska ALDRIG avlas vidare på!

Förhoppningsvis kommer någon att läsa detta innan de överväga att ta en valp från en aggressiv avels hund och att presumtiva köpare kommer att kräva att träffa minst en av föräldrarna till sina valpar! Detta kommer att hjälpa många människor från sorg och förtvivlan som kan uppstå.

De flesta av dessa valpar, kan om de hamnar i en miljö med konsekvent, tydlighet, strikt beteendeterapi, positiv förstärkning och socialisering utvecklas till fullt normala hundar. Det är ett mycket tungt arbete och man får aldrig falla ur sin roll som ledare, då faller hunden tillbaka in i beteendet.
De flesta av dessa valpar behöver en livstid av utbildning och direkt kontroll från sina ägare annars kan de kan börja glida tillbaka till sina gamla hjulspår och deras önskan att styra sin omgivning kan komma fram med besked.
Hur gör vi då? Vi leder inte in det i en fysisk disskussion, när hunden befinner sig i raget, aggressionsutbrottet för då blir vi skadade på alvar. Använd din hjärna för att slippa bli biten, du får inte bli rädd och backa, då har hunden fått den optimala vinsten på sitt beteende! I detta utbrott är det bättre att nonchalera för att slippa svara på hundens utmaning!
 
För vad händer när hunden på 50 kg och bestämmer sig för att slutligen attackera? Aggression väcker aggression även om du inte ser det så, kan fientliga känslor vakna när din hund fysiskt utmanar dig. Svara inte på utmaningen denna gång och ta det inte personligt, utan  vi tar det en annan gång!

Lydnad är ett måste redan från igår! Glöm inte bort att det forfarande är en valp men den måste följa regler och det omedelbart, börja att lära sig impulskontroll! Hunden måste bära ett koppel på, så hans ägare kan kontrollera honom, genom att korrigera i kopplet för att bringa den ur balans. Då får man effekt utan att ta i den aggressiva hunden! När den inte längre får som den vill med hjälp av tänderna eller hot minskar beteendet eftersom det inte är lönsamt. Använd kopplet för att mota undan hunden i de situationer som hunden vill äga. Träna däremellan possitiv förstärkning runt mat och föremål! Om denna träning upphör kommer dessa hundar att utvecklas till potentiellt farliga hundar som vuxna!
 
När hunden lär sig att ta godis fint från ägarens händer, ska ägarna att börja lära valpen att hantera oönskad beröring genom att ge honom godis när han låter bli rörd och manipulerad. När valpen är klar för detta så är det bara att vända sig efter tikens beteenden, hur gör hon när hon vill besikta valpen?
 
I lugn och med tydlig auktoritet visar hon valpen vad hon vill, vi får inte backa för aggressiva beteenden men ej heller bemöta dem med aggression! Dessa valpar kan vara väldigt sociala, men ägarna måste fortsätta att hela tiden titta på sin valp efter tecken på ilska (vidgade pupiller, frysning och stirrade) och ägarna bör ge människor kex att ge hunden innan de kontaktar och interagerar med hunden.  Detta steg skulle inte rekommenderas för valpar som är rädda eller som inte vill vara social med andra människor!

Ju äldre valpen blir ska ägarna konsekventa med att få mer kontroll genom att göra grundläggande saker som lydnad ex sitta kvar och andra typer av impulskontroll utbildning.
Det är synd om dessa valpköpare, de har köpt en hund och fått ett monster som de dessutom ser som sitt ansvar och deras misslyckande. De ville ju bara ha en hund!
 
Här kommer några exempel på aggressions frågor som jag fått under mitt yrkesliv som hundtränare…
 
-  ”Jag har två 11 veckors hanvalpar, deras lek börjar oroa mig. Nu slåss de så att blodet rinner varje dag. Vad ska jag göra?
 
-  ”Jag har en valp som jag köpte när han  var sex veckor, han togs från sin mamma när han var fyra veckor. Han biter hysteriskt och får utbrott på oss, det går inte att lämna honom ensam då får han panik och skriker, vad gör vi?
 
- ”Jag har en Springer tik på 6 månader och hon hugger oss allvarligt när vi försöker klappa henne, det går inte att borsta henne utan att hon attackerar oss, kan du hjälpa oss?
 
- ” Vi har en Jack russel på 13 mån som inte släpper in oss i sovrummet, när vi ska gå och lägga oss, han blir helt vansinnigt aggressiv. Det går dessutom inte att gå in i köket när han äter, då attackerar han oss ursinnigt. Hur gör vi?
 
- ”Jag har en Collie som är 9 månader, han är aggressiv och biter mig ursinnigt när jag borstar honom. Om jag säger åt honom så hugger han djupa hål i mig. När vi möter andra hundar så skäller han och bråkar, då kan han även vända mot mig och börja bita mig. Kan du hjälpa mig?
 
- " Vi fick en basset / beagle  mix när hon baravar  8 veckor gammal. Hon är idag 9 månader. Uppfödaren berättade aldrig för oss att hon hade visat vakt eller aggressiva beteenden, dessa som skulle ha varit del problem för oss eftersom vi har barn som är 2 och 4 år gamla. Och sedan började hon vakta ben, hon stjäl från barnen och vaktar sin matskål. Hon nöp båda barnen, och bet mig tillräckligt hårt för att sy ett par stygn, mer än en gång. Vi har kämpat för att behålla henne, men våra små barn kan vara i fara. Hur gör vi?

- ”Jag fick en 12 veckor gammal Spaniel som inte respekterade mig eller min 9-åriga Leonberger, han är aggressiv och går på Leonbergen som försöker svara mot. Men jag måste gå emellan. Då biter han mig istället. Det går inte att ta saker av honom för då bits han så illa att min man sagt att det får vara slut, jag är snart 70 år och orkar inte med en aggressiv hund. Uppfödaren vill inte köpa tillbaka hunden, kan du hjälpa mig?
 
- ”Vår Basset Griffon bet av örat på barnet, måste vi avliva hunden eller kan vi träna bort detta?
 
- ”Min dobermann är 15 månader och har bitit ihjäl en hund, han är aggressig mot hundar men inte mot oss. Kan man göra något?
 
- ”Jag har en Labbe som nu är 1 4 månader gammal. Han är mycket aggressiv och biter hårt när han leker. Han stjäl saker och går till en säker plats i ett hörn, där är han mycket aggressiv och angriper om jag vill få tag i saken. Han hoppar på alla besökare till huset och kan börja bita dem om de säger ifrån. Kan det här bli bättre om man kastrerar honom? Hur ska vi göra?
 
- ”Jag har en Chihuahua som är omöjlig han bits och är aggressiv hela tiden om man inte låter han vara. Om man vill klappa biter han, ska man borsta pälsen så är det omöjligt. Jag kan inte sätta på honom ett halsband utan att bli biten. Att klippa klorna slutar alltid med att jag blöder efter hårda bett, kan man träna bort detta?
 
- ” Vi har en Pinscher som är galen, han bits så fort man bara tittar på honom. Då kan han bli stel och plötsligt bara hoppa och bita oss i ansiktet. Vi har idag hockeyhandskar på oss när vi sköter om honom så vi inte gör illa oss. Vi har prövat att sätta på munkorg men han attackerar oss bara han får syn på den. Nu väntar vi barn och känner oss oroliga! Hur kan vi göra?
 
-”Vi har en Rottis som är 5 månader och den har aggression attacker mot oss, den bits utan förvarning och vaktar allt möjligt. Vi kan inte klappa den utan att riskera att bli bitna om hon inte vill bli klappad. Kan du hjälpa oss?
 
Vi har en Cockerpoo…. Vi har en blandras av Tzi och Pek…. Vi har en Dvärgpinscher… Vi har en Pitbull…. Vi har en Amstaff… Vi har en Schäfer…. Vi har en Schabrador…. Vi har en Bordercollie… Vi har en Boxer… Vi har en Lagotto… Vi har en Bichon…
 
Ja listan kan göras lång på raser och aggressions problem, min erfarenhet säger att nästan alla av dessa hundar saknar språkinlärning från en bra tik, i sin tur så har man missat att förvalta den inlärningen, när man får hem valpen och på så sätt accepterar man att hunden är sin egen chef, med det så tillkommer rättigheterna att bestämma vad man vill!
 
Hundar kan bli farliga för miljön, vi ska inte acceptera det utan se till verkligheten, alla hundar går inte att rädda – avliva och köp en hund som passar dig bättre!!! :D
 
Be en sakkunnig om råd innan hundköpet, det finns en hund för alla, köp den som passar dig bäst!
Köp den dessutom från mer seriösa uppfödare än de som bara säljer valpar!
 
Här kommer vi inte framåt med bara godis utan dessa hundar måste vi arbeta med ett mer etologiskt perspektiv, tydlighet, konsekvent förhållningssätt, ärlighet mm så kan man lyckas med dessa hundar men de blir aldrig en ”säker” hund, har en hund bitit en gång, så gör den det alltid en gång till. Då får man ställa sig frågan om det är värt risken att någon blir skadad!?
 
Och är hunden värd risken, dvs är det en yrkesarbetande hund där behovet är så stort för att hunden är så bra? Då är det väl bara att förvara hunden på sådant sätt att den inte får tillgång till att visa aggression mot familjemedlemmarna!
Kräv inte mer av hundarna än ni klarar av själva, då blir det på ovanstående sätt, släpp stoltheten erkänn att det inte blev bra och köp en ”snällare” hund nästa gång, eller ta hand om en vuxen hund som redan är dokumenterat snäll och se till att ha mera kunskap på fötterna!
 
Stay Safe Alla!


Vargbesök

torsdagen den 1:e mars 2012

 
 


Ljust...

 

 


Snart bara panelen kvar....

 

 


Sälja min assistent....

 

Efter att dagarna startar med en hög av AlvfortBrufPlaCortEnaSo, så startar kroppen sakta igång tröskverket. Ja just det min kära sambo startar sin dag med att ge mig en Fort & Brufen innan han går till jobbet, då hinner tabletterna verka lite innan Utter drar upp mig ur sängen. Utter som känner på sig redan tidigt på kvällen innan jag somnat, att jag är på väg att bli dålig.

Utter sätter sig och bara andas på mig, tittar stillsamt och utforskande på mig, sedan tvättar han armen ömt och försiktigt. Inte som han gör på husse, där diskar han av hela husse med intensiv tunga och tar även en smakbit ibland. Utan stilla försiktigt, då vet jag att det kommer att bli en hård natt med smärtor och lite sömn, tyvärr är det växlande väder och vind ute det underlättar ju inte precis.

Läkarna har ökat all medicin denna gång och det funkar riktigt bra, är pigg i huvudet men kroppen skriker gå i ide!

Vi var i Göteborg på MyDog show med Utter och det gick superbra, excellent, Cert, CACIB och BIM första dagen, andra dagen blev han 3e Bästa Hane utslagen av två av Sveriges finaste hundar! Så nu tycker t o m jag att utställning är roligt, på SKK så springeer inte folk runt ringen vilket gör att Utter inte går i jakt på alla bollar runomkring. Han visade sig väldigt bra båda dagarna, det var husse som visade honom och jag stod "hare på stället"!

Sambon fick erbjudandet att gå i rasparaden med Utter, på en marinblå matta med sin raka superröda färg gick Utter i strålkastar ljuset och glänste, det var mycket vackert att se, blev lite tårögd av stolthet över att se mina livskamrater på mattan!

Nyss fick jag ett mail om en Kines som är uppfödare och vill köpa Utter, nämn pris bara!!??
Smickrande, frestande ja men med många frågor... Kommer de förstå min "kyckling"? Kyckling är ju speciell, vill de arbeta med honom, hur skulle det gå då för Kyckling, han är ju en mammagris skulle han klara av att visa upp machosida utan mig?

Men det är ju klart, frågar man Kyckling så fixar han allt, bara för brudarnas skull!!
Tydligen får man en hel del pengar för hunden, hunden får en egen skötare och de behandlas som kungar där borta. Men, men tääänk om de lessnar på kyckling och äter upp honom då?
Nä, mitt hjärta säger nej, det ska till MYCKET pengar om vi ska skiljas åt, även om han skulle få det bättre där borta, för sexets skull det är ju förbjudet med tikar här hemma!
 
Utter en liten kyckling, men ändå en självlärd asisstent hund är inte till salu!
Kram alla, var rädd om varandra!
 


Året 2011 går mot ett slut!

 

 
Har gått in i ett skov nu, tröttheten är förlamande och får mig att nästan somna vid bilkörning. Minnesluckorna kommer tätare och tätare, vågar inte parkera bilen utan sällskap längre om det finns mer är en parkering att välja på. Fullständiga blanka återblickar om jag funderar på vad jag gjorde för en stund sedan. Väldigt frustrerande och skapar en viss panik inom mig, tur var finns det GPS som leder mig rätt.
 
Ska kolla ögonen hos läkaren eftersom det verkar som medicinerna påverkar min regnbågshinna, förmodligen är det malariamedicinen som gör det. Och hur vi gör då vet jag inte? Har varit på turné och hälsat på i Halmstad, där jag förlorade mig i sockersöta Goldenvalpar!

En jobbig tid, NYÅRSAFTON, för hundarna kommer straxt, kan bara ge några tips som kan underlätta för djuren. Ha tänt i alla rummen, var hemma med valpen och var som vanligt. Ha en radio på hög volym när det drar ihop sig, ge valpen ett ben att förlusta sig på så att den inte blir så lätt distraherad. Det är inte smällarna som är jobbigast utan "häxpiporna" alltså de med hög frekvens visslar iväg. Det stressar de flesta av hundarna!

Inför millenieskiftet väntades himlen explodera av fyrverkerier, så vi satt upp ett antal träningastillfällen för hundarna på jobbet. Alla gick att träna till en accepterad gräns men det de hade svårast för var de "visslande" smällarna! Låt inte hunden vara med, för oturen kan vara framme och den skadar sig eller blir rädd för all framtid!

När jag drev pensionatet så kom det ofta hundar in över nyår, för att ägarna orkade inte se sina super stressade hundar. Man skickade med lugnande medel och lämnade bort hunden helt enkelt. Tyvärr är det lugnande medlet som oftast skrivs ut bara muskelavslappnande, vilket betyder att hunden har fortfarande panik men kan inte röra sig, tänkdig själv i den sitsen!!

Nu finns det ju fina lampballonger, typ Thailändska, man kan sända iväg istället för raketer, de lyser längre och är tystare. Finns i nästan alla välsorterade hundbutiker!!!

//Stay safe alla
 


Älskar min sambo! Det här stod på bordet när jag kom hem

Älskar min sambo! Det här stod på bordet när jag kom hem!

 

 


Frittfölj är lydnad inget annat....

Har puschat kroppens resurser hårt nu, "bara" en vecka kvar sedan kan "allt" få komma, och det gör det som en svallvåg och jag får ge mig. Med cortisonet så hålls smärtorna i shack och livet går vidare!
Har länge funderat på att skriva om detta med linförighet och frittfölj på våra tävlingshundar, så nu gör jag det!

Man lär in momenter genom att visa, stötta, locka, hetsa och motivera hunden till att gå vid vänster sida med bogen i höjd med knät och gärna med visad kontakt (titta upp på föraren) men det sistnämda går till överdrift. Vad står i reglerna!? Vad är visa kontakt!?
Ja inte är det, att hunden nästan sittandes under gång tittar rakt upp i armhålan på föraren iallafall. Och inte är det att hunden går bakom heller!
Senaste trenden är den "sittande" varianten, personligen tycker jag det är ursnyggt, hästmänniskan i mig gör sig påmind, en blandning av piaff/passage/levade. Min Ricco har naturlig fallenhet att gå så, pga vinkelförhållanden och att aktivitetsnivån i honom gör att han kan gå så, kul tänkte jag och började träna honom så.
 
På schäfer SM så fick en hundförare neddrag på betygen av domaren som ansåg att det inte var en naturlig gångart för hunden. Hundens framben kastas ut och släpps ned likt hästarna, samtidigt som hunden går hukandes/sittande med bakpartiet. Man får fram ett otroligt snabbt sättande och momenten där hunden skall stanna, lägga sig och sätta sig under gång går snabbare. Varför då?, jo hunden går redan i en rak possition som gör att den inte behöver, efter att kommando stanna givits, svänga ut från förarens ben och finna balans för att sedan bli stående. Ur hunden synvinkel. -Stanna! - sväng ut huvudet, sätt ned vänster framben, balansera med höger fram samt stanna. Om hunden redan går rakt (tittar i armhålan), så blir det.. - Stanna! - sätt ned väster och bromsa höger framben mycket snabbare eller hur, har sedan hunden gångstilen passage/piaff så slår den snabbt ned fötterna till stoppet. Va fint, tänkte jag och började nöta med Ricco.
 
Träffade en bekant som tävlar på hög nivå som också tyckte det här var snyggt, till dess att han insåg den effekt det får på kroppen på hunden. Hans hund var ca 2 år och hade redan fått problem med rygg, knän, haser och ledbanden i frambenen! Tanken hos mig gick tillbaka till en av mina gamla hundar, som faktiskt fick just ledbandsskador i frambenen vid 5 års ålder förvisso, när vi tränade så hade jag lindor på henne, precis som på hästarna just för att hon , slog ned frambenen då hon "paradade" likt en häst.
Det är ju inte bara under tävling som hundarna ska gå på detta viset utan även under all träning, så snacka om belastning på frambenen då de studsar fram på ett ben i taget!

Funderar även på att de flesta hundar i sitt fria följ, oftast går i en någon form att motiverad possition. Vi ser en form av sågande possition, den är ofta snedställd, ett ojämnt avstånd till förarens ben, possitionen kan vara belastande på förarens ben, den är också ofta framskjuten så att vänster svängar blir svåra, den hoppar och belastar därför föraren, den är dessutom många gånger väldigt "tittig" på allt runtomkring. Listan på felbeteenden kan göras lång, då hunden är tränad att gå i possitionen på hög förväntan av jakt eller på tigga godis! Hundarna jobbar på en hög stressnivå, vilket ger en otalig massa felbeteenden eftersom impulskontrollen inte räcker till!

Det här fungerar utmärkt i inlärningsfasen, då vi visar, motiverar, stöttar och uppmuntrar hundarna till ett beteende, men för att få hunden att koncentrera sig med en hög motivation utan stress måste vi också ställa krav på att den skall göra detta! Om man då bara vågar kräva att hunden skall göra rätt, dvs om den tränger - gräla på den, brister den i koncentrationen - gräla på den och belöna endast rätt rätt utförande.
 
Om vi tar en hund som har ovanstående problem i fria följet, om man helt ärligt tar den i nackskinnet, lyfter den, släpper och sedan med förnyad energi glatt kommenderar fot och går, så kommer den hunden att gå, snyggt, fokuserat utan ovanstående brister. Den vill ju vara lydig och det med en hög motivation men utan stress!
Det är naturligt för en hund att visa kontakt och uppmärksamhet, men bara mot en chef! Så hur svårt kan det vara!?
 
Stay Safe!
 


Min nya beskyddare...

Min nya beskyddare...

 

Xeon har senaste dagarna bråkat, attackerat mot allt som kommit i min närhet utom familjen, ylat så fort jag varit utom synhåll, sovit extremt nära eller med huvudet på mig och nu börjar jag se ett mönster, skovet har börjat feber, migrän smärtor med ökad ledvärk som följd.
 
Han verkar känna av mig före jag själv inser vad som händer, han har tagit över Pascoes roll! Både på gott och ont, skulle jag vilja säga!
 
Stay Safe!
 


Tillbaka på banan - Jag lever!

Tillbaka på banan - Jag lever!

 
 
 
Jag lever, jag lever!!! :D
 
Har haft en härlig sommar då det gäller min sjukdom, vi har sprutat lederna med cortison och det funkar verkligen bra. Är relativt smärtfri under 3 månader efter ingreppen, man slipper hålla masken när knivarna sätter in! Nu är hösten här och det funkar inte så bra längre utan vi har återigen satt in cortison behandling i dagliga pillerhögen, annars är värden på inre organen helt ok och bromsmedicinerna för njurarna känns mer och mer avlägsna, jag lever jag leeveer -Py Bäckman får förmedla mina känslor just nu!
 
Tiden som gått har givetvis varit i hundarnas tecken en resa till tyskland för att hälsa på uppfödarna, vi har tagit ut hundarna på Svenska Schäfermästeraskapen mm. På jobbet rullar kurserna på nya spännande hundar kommer och visar upp sina människor, underbara möten som berikar min vardag och ger mig inspiration till nya problemlösningar!
 
Eleverna på den senaste Lydnadskursen, var enormt duktiga på 5 lektions tillfällen så förde de fram ordförståelsen på hundarna till lydnadsklass 1. Inte illa, önskar att jag var lika duktig!
 
Jag arbetar med att färdigställa Schäfermärket åt Svenska Schäferhundklubben och dess utbildningsplaner, har dessutom fått rasmontern på mässanoch dess innehåll på halsen samtidigt som årets sista Hundfostran går av stapeln. Samtidigt ¨så måste "Katten Xeon" få sin träning och man ska räcka till åt familjen och huset. Inte så konstigt att kroppen skriker, det är inte bara kylan som gör sig talande!
 
Ska bättra mig med bloggen, återkommer straxt med nya funderinga om intressanta ämnen!
 
Stay Safe Alla ute i etern!
 
 


Down under men lydnad är lydnad!

Down under....

 
Lupusen griper tag i alla leder denna gång, värst är armbågar och händerna. Tyvär måste jag använda dessa när jag jobbar med hundarna. Tröttheten blev inte mer än att personalen skickade hem mig för vila, det resulterade i nästan 48 timmars ihållande sömn förutom några vakna stunder emellanåt.
Försöker hålla god min men min utmattning men jag ger efter så fort någon säger -"Nej, vila nu! och då är jag inte i form, de vet de som känner mig. Är lyckligt förunnad med bra personal på jobbet, en fröjd att kunna gå hem utan att undra hur det går!!
Försökte planera så att sprutningen av lederna skulle infalla till nästa långhelg men reumatologen har för mycket att göra att det får bli efterföljande vecka istället, denna gång ska jag fixa skjuts hem efter förra gångens misslyckande kunde jag knappt använda ena handen.
Och nu ger vi oss på fler leder, tyvärr har ju inte sprutorna räckt så länge som jag önskat. Så det blir väl snart att sätta in cortisonet igen, med det kommer viktökningen och ödemet, som ger högt blodtryck igen...
Försökte träna sambons hund, vi planerar att jag ska tävla honom senare.
 
Min assistent som jag kallar honom, Mr Utter. Men trots att han har problem med långtidsminnen och koncentrationsproblem så känner han av min hälsa, han blir försiktig, omtänksam och undrande. Tänk vad viktigt det är med att ha rätt energier då vi tränar våra hundar, här försöker jag vara uppmuntrande och låtsas som om jag är som vanligt och blir genomskådad direkt.

Det ger mig ännu mer vatten på min kvarn när jag undervisar, som alltid talar om att befinna sig här och nu, samt att vara ärlig mot hunden. Det ska vara kul att träna hund annars kan det vara, med det menar jag inte att man inte ska vara bestämd mot hunden det är inte det som räknas. Utan vägen till målet med träningen skall vara det roliga och givetvis resultatet!!
Lite tankar om Lydnad:
Lydnad kommer av ledarskap, där belöningen är ledarens glädje (föraren) och då får vi en uthållighet i Lydnaden som dessutom blir bestående. Det är viktigt för hunden att vara en ledare till lags! Man får en hög aktivitet av hunden men på ett fokuserat sätt!
Om Lydnaden bara är motiverande för hunden där belöningen är godis, så får vi en kortsiktig uthållighet där motivationen för lydnaden minskar för att sedan upphöra när belöningen uteblir, beteendet är ju inte lönsamt längre!
Man lägger en hög stress och får många gånger ett ostrukturerat beteende!
Men jag vet att det finns folk som är specialister på att lura hundar till osynliga belöningar för att få hunden att hålla ihop under ett helt program, men det är få hundar som klara det!

Stay Safe Alla!
 


Understanding Lupus

Understanding Lupus Part One
 
 
 
 Understanding Lupus Part Two
 
 

 

Understanding Lupus Part Three

 
 


 

Rose bloggar!

Rose5
Rose Hedman